Du som gått vid min sida, säg mig, verkar jag tyngre nu?

Återvände idag till avd. 29 på USÖ, efter två veckors praktik på Akuten i Lindesberg. Måste säga att det känns inte att jag har varit borta två veckor, förutom att jag har varit så otroligt trött hela dagen. Får för mig att det är för att jag jobbade natt hela förra veckan. Inte nog med spökande trötthet, hade dessutom halvtidsbedömning. Har känt mig helt lugn med VFU:n hittills, men efter dagens uppläxning vill jag bara gräva ner mig. Ja, det var så det kändes. Jag kände mig som tre år igen, som att jag inte visste ett skvatt. Det skrämmer mig att det ändå är den människan som ska sätta mitt betyg efter de fem veckorna.

Tackade för mig runt 16.00 och åkte hemåt Arboga. Hann dock inte hem innan det var dags för mig att vara på plats för teoretisk genomgång med tjejerna, så fick åka direkt till Laduback. Som tränare vill man ju föregå med gott exempel och vara i tid, även om det kan vara tufft att hinna hem ibland. Som tur var så vart träningen mysig. Vi pratade om giltiga skäl att hoppa över en träning, vad man kan förvänta sig av en lagkamrat, vad som gick fel på gårdagens match - och om att det är matchdags imorgon igen. Det är sjukt vad mycket tid jag spenderar på dessa tjejer, men ibland undrar jag vad jag skulle göra utan dem!

Fick bli en snabb visit till von Lidl vid halv-sju-snåret för att inhandla kvällsmat. Tur det, annars hade vi fått gå hungriga. Vi slängde ihop en Cloeslaw och brännde på lite Cevapcici - supersmaskigt! Efter maten har kvällen bestått av soffhäng, men som student ligger såklart borde-plugga-tankarna och gnager i bakhuvudet. Nåväl, kan inte vara en slav under universitetets järnhand jämt. Ibland behöver jag också bara få vara..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0