Om man ska krascha ska man, göra det riktigt snyggt.
Oooh. Det här med att skriva blogg var kanske inte riktigt min grej ändå. Skaffar en för att jag behöver skriva av mig (så mycket lättare än att prata om allt som händer inne i knoppen), men efter ett tag känns det liksom lite som en börda - att man måste skriva varje dag. Så är det förståss inte, men det känns så. Funkar visst inte så bra, men gör ett försök till.
Fastan funkade i tre dagar. Sen orkade jag inte mer, höll på att avlida. Allvarligt. Hade så sjukt ont i magen och orkade inte röra mig. Hade kanske klarat mig om jag inte hade behövt göra saker om dagarna - men skulle ju orka träna, plugga osv. Det funkade inte. Dock märkte jag att jag blev mycket lugnare, vilket kändes postivit! Hur som helst är jag som vanligt idag. Försöker tänka på vad jag äter men motivationen kommer och går.
För tillfället är jag inne på min femte (och sista) praktikvecka på Onkologen. Det har varit så givande, och har verkligen lärt mig mycket. Nu väntar 2 veckor på Skebäcks VC, sen får vi äntligen återvända till skolmiljön igen. Det tar på krafterna att vara ute i "verkligheten" när man är student. Man suger verkligen i sig allt som en svamp. Det blir jobbigt sen när man ska försöka sålla ut bra-att-ha-information och överflödig information. Längtar efter att få vara lite student nu. Plugg på dagarna, ledig kväll och helg så att man har tid för träning, kompisar, fest osv. Känns som att jag behöver det!
Nu håller jag på, eller ugnen, håller på att tillaga potatisbullar. Ska slänga i mig lite att äta innan jag åker ner till hallen och handbollsträning. Bara några veckor kvar på säsongen nu, vilket betyder att det måste vara vår hihi. Nähä, nu ska jag göra ett ryck.
PUSS!