Det är då jag önskar att jag kunde stanna tiden. Tysta alla nätverk, stoppa trafiken och en stilla bön om lugn igen. Att kunna ta besvikelsen...
Och jag skaffade ändå bloggen för att ventilera tankar för att slippa känna mig så stressad hela tiden.
Hur som helst. Missade ett seminarium i förra veckan på grund av tankspriddhet och stress. Måste faktiskt skylla på det. Tror att jag kommer vara helt dement när jag fyller 30 - för jag glömmer redan bort det mesta om jag inte skriver ner det! Hur som helst, så fick jag en ersättningsuppgift (on top of everything else) som jag precis skickat in. Har skickat in alla reflektioner man var tvungen att skriva under den här praktik-perioden så nu ska jag bara skriva ner lite exempel till kursmålen för att få godkänt. Svårare än det låter... tro mig.
Har också fått besked om mitt första underkänt. Klarade inte den praktiska examinationen, vilket var väntat. Trots det blir man ändå så sjukt trött. Det är så mycket just nu. Det är handbollsträningar i dubbelbemärkelse som ska hinnas med - och matcher på det. Sen ska jag hinna plugga OCH ha praktik. Dessutom är jag tvungen att gå klart baskursen i ledarskap i lördags och på lördag. Det går bara inte ihop sig.
Har gråtit mig till sömns så många nätter på sistone. Allting bubblar bara över.
Att jag inte är säker på att jag verkligen vill bli sjuksköterska gör inte saker och ting bättre. Visst är det roligt att jobba och hjälpa människor, men vägen till legitimationen känns så lång. Har ingen motivation och känner ibland inte ens igen mig själv. Ändå ska livet rulla på. Önskar ibland att det kunde vara som på film, där man visste att allt blev bra till slut. Men det är skillnad - skulle behöva en fjärrkontroll med paus-, spola fram- och tillbakaknapp.
Ikväll är det iallafall bortamatch mot Lindesberg. Tänker att jag ska försöka aggera ut min frustration över livet. Ska försöka vara positiv - trots att jag bara känner mig apatisk och vill krypa ner under täcket och klicka på paus. Behöver peppa lite. Ska ge mig ut på en promenad för att försöka rensa huvudet och svälja gråten som bubblar upp med allt jämnare mellanrum nu förtiden. Hur orkar man?
Jag hörde sånger i mitt huvud, men dom kom aldrig ut.
Nu är jag precis hemkommen från City Gym tillsammans med Ellen. Härligt att vara tillbaka på gymmet igen. Längesen nu. Tänker att jag ska hoppa in i duschen, och spendera någon timma på soffan innan det bär iväg på ett praktik-kvällspass på USÖ.
Morgondagen kommer att speneras i Eskilstuna på tränarutbildning. Och kvällen i Valskog på julbord med tjocka släkten. Och på söndag åter ett kvällspass.
Det är mycket nu. Räknar dagarna till ledighet!
Är bara så himla trött jämt.
Försöker vara det de vill att jag ska va. Men när jag somnat på natten, har jag glömt om jag själv mår bra.
Klockan ringde 5 imorse. Igen. Så jobbigt att gå upp då. Kolsvart. Dagen har passerat ganska långsamt, men har sättit två urinkatetrar idag! Gryyymt. Fick sluta tidigare så passade på att åka förbi Mekonomen innan jag åkte hem för att köpa spolarvätska och torkarblad till bilen. Vuxenpoäng.
Alexander har jobbat över mycket i veckan, vilket han gör typ alla veckor - men just denna vecka känns det skönt då jag knappt har hunnit vara hemma. Kvällen ska jag spendera nere i hallen. Ska bli skönt att lira lite boll!
Jag skulle inte ens vara hälften utan det jag gör.
Sitter nedsjunken i soffan efter en lång dag.
Klockan ringde 5 - åkte mot Örebro och började jobba 06.45. Har praktik på avd 29, vilket är en kirurgavdelning. Avdelning 29 är colorektalsektionen, och de tar emot främst patienter med tarmproblem. Men avdelningen ger också plats för patienter som gjort LGBP, olika halsoperationer och bröstpatienter. Hittills den här veckan har vi (jag och min handledare) tagit hand om obesitaspatienter som genomgått LGBP och två hals patienter. Obesitas, eller fetma, kan leda till att patienten ibland söker vård för att få genomgå just en Laparoskopisk Gastric Bypass (LGBP). Var med på en operation igår på en tjej född -85. Väldigt intressant att se vad man kan göra med människokroppen. Helt sjukt! Nåväl, dagen idag gick iallafall åt att följa upp operationerna från igår - göra efterkontroller, mobilisera patienterna och se till att hålla dem smärtfria.
Träffade Anna (en annan student som läser på avdelningen bredvid) när jag skulle gå hem, och vi bestämde att hon och hennes pojkvän Linus tittar förbi här på lite mat på fredag kväll. Ska bli mycket mysigt. Hann spy ur mig lite av irritationen som låg kvar och gnagde sen gårdagens halvtidsmöte också innan jag var tvungen att skynda mig hemåt. Stackars Anna (haha).
Kastade mig i bilen. Race:ade hemåt. Kastade ihop en väska med träningskläder och åt kvällsmat (knäckebröd med julskinka. MUMS). Skyndade mig ner till Sturehallen där tjejerna hade samlats för match. Tyvärr vart det förlust med 15-29 idag. Sjukt tråkigt att vinnartåget tagits över av dessa förluster. Speciellt när jag ser att tjejerna har utvecklats så himla mycket inför årets seriespel. Hur som helst var det ingen platt-fall-match idag, utan vi gjorde det bra - bara inte tillräckligt.
Efter matchen var det dags för min träning. Har bestämt mig för förändring vad gäller mitt eget handbollsspelande. Jag vill vara en förebild för mina tjejer på planen också! Vill känna att det finns någonting bakom det jag tjatar om och försöker att lära dem.
Nä, det här håller inte. Dags att hoppas in i duschen och krypa ner hos mitt hjärta. Morgondagen kommer att spenderas i ett hav med plugg. Kvällen kommer att (som nästan alla andra kvällar) att gå i idrottens tecken. Ska ha första mötet med Västmanlands ungdomsråd för unga tränare - så man får se vad det är man blivit uttagen till (och vad jag har tackat ja till). Ännu en fartfylld dag.
Du som gått vid min sida, säg mig, verkar jag tyngre nu?
Tackade för mig runt 16.00 och åkte hemåt Arboga. Hann dock inte hem innan det var dags för mig att vara på plats för teoretisk genomgång med tjejerna, så fick åka direkt till Laduback. Som tränare vill man ju föregå med gott exempel och vara i tid, även om det kan vara tufft att hinna hem ibland. Som tur var så vart träningen mysig. Vi pratade om giltiga skäl att hoppa över en träning, vad man kan förvänta sig av en lagkamrat, vad som gick fel på gårdagens match - och om att det är matchdags imorgon igen. Det är sjukt vad mycket tid jag spenderar på dessa tjejer, men ibland undrar jag vad jag skulle göra utan dem!
Fick bli en snabb visit till von Lidl vid halv-sju-snåret för att inhandla kvällsmat. Tur det, annars hade vi fått gå hungriga. Vi slängde ihop en Cloeslaw och brännde på lite Cevapcici - supersmaskigt! Efter maten har kvällen bestått av soffhäng, men som student ligger såklart borde-plugga-tankarna och gnager i bakhuvudet. Nåväl, kan inte vara en slav under universitetets järnhand jämt. Ibland behöver jag också bara få vara..
